Många unga får sitt första jobb inom handeln, men hur går det sen? En ny studie från Handelsrådet visar att många av dem som inleder sin karriär inom detaljhandeln får en positiv karriärutveckling.
Bland annat är det fler som genomför en högskoleutbildning jämfört med de som får sitt första jobb i andra branscher.
– Det finns många förutfattade meningar om detaljhandeln. Vi diskuterar ofta hög personalomsättning, dåliga arbetsvillkor och tillfälliga anställningar men glömmer samtidigt bort att det är en bransch som lockar till sig ambitiösa unga som det går bra för under resten av karriären, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut.
Enligt Sven-Olov Daunfeldt vet vi väldigt lite om de unga människor som får sitt första jobb inom detalj- eller partihandeln, trots att det är den bransch som sysselsätter flest unga idag.
– Vi ville titta närmare på hur ett första jobb inom detaljhandeln påverkar karriären framåt. Tidigare studier på samma tema har ofta varit statiska och handlat om attitydundersökningar, det vill säga intervjuer med ett fåtal anställda och arbetsgivare. Vi ville istället göra en mer dynamisk analys.
I studien ”Bortom första jobbet” har man följt unga som fått sitt första jobb inom handeln och tittat på hur karriärutvecklingen ser ut på längre sikt. Genom registerdata från Statistiska centralbyrån, SCB, har det gått att i upp till 15 års tid följa de som var 16 år eller äldre och som fick sitt första jobb mellan 1998 och 2010.
Sven-Olov Daunfeldt berättar att de bland annat undersökt hur det första jobbet är relaterat till framtida inkomstutveckling, en avklarad högskoleutbildning, chefspositioner och antal dagar i arbetslöshet. Resultaten visar en mer positiv bild av handelns roll och betydelse som första bransch för unga jämfört med tidigare.
Handeln rekryterar framför allt från de teoretiska gymnasieutbildningarna.
– Resultaten omkullkastar en del av de förutfattade meningar som finns. Vi kunde se att det gick relativt bra för de här individerna. De hade visserligen en något lägre medianinkomst, men en betydligt högre andel unga hade klarat av en högskoleutbildning. De hade också färre arbetslöshetsdagar och en något högre del chefspositioner jämfört med unga som har sitt första jobb i andra branscher.
Sven-Olov Daunfeldt säger att siffrorna till viss del han förklaras utifrån individuella faktorer och förutsättningar, och att de ser att det ofta är högproduktiva unga som får sitt första jobb i handeln. Samtidigt går det inte att utesluta att erfarenheter från det första arbetet som förmåga att samarbeta, säljerfarenhet eller vikten av att passa tider, också kan påverka.
– Handeln rekryterar framför allt från de teoretiska gymnasieutbildningarna, alltså natur- eller samhällsprogram. De individerna lämnar branschen på sikt men jobbar ofta kvar några år, samtidigt som de fortsätter sina studier. Självklart anställs även en hel del från yrkesinriktade utbildningar och de individerna har en högre tendens att stanna kvar, säger han och fortsätter:
– Även om detaljhandeln är en genomgångsbransch så kunde vi se att väldigt många jobbar kvar de första åren. Personalomsättningen är högre än i andra branscher på längre sikt, men på kort sikt såg vi ingen skillnad.
Det som har mest betydelse för en individs framtida karriär är att överhuvudtaget få ett första jobb
Borde handlarna försöka behålla de individer som lämnar?
– Egentligen inte. Många missar att detaljhandeln har ett stort behov av att personer kan hoppa in och jobba vid arbetstoppar, det vill säga tillfälliga anställningar. Den stora utmaningen för handelsföretagen är däremot att ge de som vill stanna kvar möjligheter till karriärutveckling. Där behöver arbetsmarknadens parter ta ett gemensamt ansvar.
Sven-Olov Daunfeldt påpekar också att det är viktigt att komma ihåg att det som har mest betydelse för en individs framtida karriär är att överhuvudtaget få ett första jobb. Något som blivit tuffare under pandemin.– Vi vet hur viktigt det är att få sitt första jobb och att arbetslöshet lätt blir en negativ spiral för en individ. Detaljhandeln har klarat sig förvånansvärt bra under pandemin med några undantag. Däremot går det inte lika bra för till exempel hotell- och restaurangbranschen som vi också vet är en viktig första bransch för unga människor. Det kommer vi se konsekvenser av under en längre tid.
Handelsrådet är en stiftelse som förenar olika parter inom handeln för att stärka konkurrenskraften och generera kunskap och insikt om handelns betydelse för samhället hos beslutsfattare, opinionsbildare och allmänheten.
Studien ”Bortom det första jobbet” kartlägger vad som händer på sikt med de personer som får sitt första jobb inom detalj- eller partihandeln. Analysen bygger på registerdata från Statistiska Centralbyrån, SCB, som gör det möjligt att i upp till 15 år följa alla ungdomar som är mellan 16 och 24 år och som fick sitt första jobb under perioden 1998–2010.
Studien finns på Handelsrådets webbplats.
Vem är det som leder? Svaret är att vi alla gör det, någon gång… Läs mer
Han kom till Sverige från Irak som 13-åring. Nu, 26 är gammal, är han… Läs mer
Den har alltid dominerats av män. Men byggbranschen behöver en mångfald av kompetens, kunskap… Läs mer
Inget annat transportslag kan förflytta så många människor med så liten miljöpåverkan som järnvägen.… Läs mer
Efter att ha rest runt i världen i tre år var det till slut… Läs mer
Vilka egenskaper är mest eftertraktade av chefer, rekryterare och arbetsgivare? Författaren och grundaren av… Läs mer
Ismael Hamoudi har snart avslutat andra terminen på läkarprogrammet i Örebro. En tillräcklig utmaning… Läs mer
Direkt in i hetluften, eller några månader med stegvis inskolning och utveckling? Ett traineeprogram… Läs mer
Mimmi Strömbäck är årets mottagare av Karriärstipendiet för studenter. Här berättar hon om sin utbildning, jobbet,… Läs mer
Ellinor Frost är årets mottagare av Karriärstipendiet för young professionals. Här berättar hon om sin… Läs mer
Efter att ha arbetat i olika affärsroller under mer än 30 år tog karriären… Läs mer
Allt fler studenter på universitetens teoretiska program vill att praktik ska ingå i kursplanen.… Läs mer
Sverige står inför en omfattande elektrifiering av samhället när de fossila energikällorna ska fasas… Läs mer
Ellen Andreasson är årets mottagare av Karriärstipendiet för young professionals. Här berättar hon om… Läs mer
Både näringslivet och offentliga organisationer vill rekrytera mer. Efter en turbulent tid under coronapandemin… Läs mer
Alva Markelius är årets mottagare av Karriärstipendiet för studenter. Här berättar hon om sin… Läs mer
Vad gör en studentambassadör?– Jag berättar om Karriärföretagen för studenter och nyexaminerade på min… Läs mer
Det är dags att sudda ut gränserna mellan ingenjörskonsten och vården.– Det är mycket hantverk… Läs mer
Alla Karriärföretag väljs ut av en fyra personer stor jury med mångårig erfarenhet av… Läs mer
Chans till personlig och professionell utveckling och möjlighet att vara med och påverka kreativt.… Läs mer
Pandemin har skyndat på automatiseringen av arbetslivet. Allt fler rutinartade uppgifter tas över av… Läs mer
Det är bra att ha ett teknikintresse om man ska jobba på Consat. I… Läs mer
I takt med att allt fler funktioner i samhället digitaliseras och automatiseras förändras också… Läs mer
Linkedin har blivit kanalen nummer ett för arbetsgivare som vill rekrytera, men också för… Läs mer
Den pågående Coronakrisen har snabbt ändrat förutsättningarna för mångas arbetsvardag världen över. Att arbeta… Läs mer
Möjlighet till samarbete mellan olika kompetenser. Och hållbarhetsfokus. Nyblivna produktionsingenjören Fanny Norkko vet precis… Läs mer