Jan Hylén, expert på skolans digitalisering och framtid samt tidigare forskningschef på Skolverket
Framtidsspaning

Skolan måste förändras för att möta arbetsmarknadens behov

I takt med att allt fler funktioner i samhället digitaliseras och automatiseras förändras också behoven på arbetsmarknaden. Jan Hylén, som arbetat med skolans digitalisering under mer än två decennier, menar att det genuint mänskliga kommer att få allt större värde.
– Det blir valutan på framtidens arbetsmarknad, spår han.

Debatten om skolans digitalisering har länge varit fokuserad på läsplattor, smarta telefoner och andra tekniska hjälpmedel. Men omställningen är betydligt djupare än så, och det borde synas mer i debatten menar Jan Hylén.
– Det handlar om en förändring av arbetsformer och innehållet i arbetet, var och hur man arbetar. Hela diskussionen om industri 4.0 innebär att vi också måste diskutera vilka typer av arbetsformer som eleverna kommer att möta ute på arbetsmarknaden.

Den som läser av den internationella debatten kan ändå se att det pratas allt mindre om rena skolkunskaper, och allt mer om kompetenser. Skillnaden mellan begreppen är rätt stor, där kunskap kan beskrivas som att ha körkort och kunna starta bilen, medan kompetens är att köra bra i en vältrafikerad storstad, kunna göra snabba bedömningar och samverka med andra.

Men att bedöma en efterfrågad kompetens som samarbetsförmåga genom vanliga skriftliga prov är svårt, och därför krävs nya testmiljöer och verktyg.
– Vad innebär det att vara, eller bli, bättre på de här mjuka värdena? Använder vi samma definitioner? Och hur ser vi till att min bristande förmåga att samarbeta inte drar ner ditt betyg om du är bra på det?

Frågorna är många. Men det har tagits fram testmiljöer och verktyg som gör det möjligt att bedöma dessa förmågor.
– I ett deltest i senaste Pisa-undersökningen fick eleverna arbeta i en digital miljö som gjorde det möjligt för forskarna att i realtid logga vem som gjorde vad i samarbetsmomenten. Efter övningen kunde samarbetet sammanställas och bedömas på individnivå. Det handlar exempelvis om att förstå vilka elever som bäst driver samarbetet framåt och det är svårt för lärarna att göra den bedömningen helt själva, förklarar Jan Hylén.

Den svenska läroplanen lyfter fram många såna här kompetenser, men skolan jobbar sällan så, menar han.
– Läroplanen är övergripande, medan kursplanerna som lärarna primärt förhåller sig till är mer konkreta. Och vid betygsättning och bedömningar så används mer mätbara resultat, såsom skriftliga prov. På så sätt är läroplanen bättre än implementationen av den.

Det måste bli mer attraktivt att lära mer eller byta spår i arbetslivet.”

I internationella undersökningar om vilken kompetens som arbetsgivare tror att de kommer att söka i framtiden så är det inte enskilda tekniska kompetenser som sticker ut mest, utan de mjuka värdena i kombination med tekniska färdigheter.
– I en analys som presenterades av PWC 20181 listades problemlösning, ledarskap, kreativitet, innovation och anpassningsförmåga som de mest eftertraktade egenskaperna. Längre ner kom sånt som digitala färdigheter och naturvetenskapliga kunskaper.

Vissa typer av jobb minskar också drastiskt. Det handlar exempelvis om juristbiträden, ekonomiassistenter och liknande roller.
– Men något som kommer finnas kvar och vara eftertraktat under överskådlig tid är många av hantverksrollerna. Mycket av det kommer att vara svårt att digitalisera. Fingerfärdighet är exempelvis dyrt att ersätta med teknik. Detsamma gäller servicetjänster såsom städning. Man kan ha robotdammsugare, men det är svårare att hitta tekniska lösningar för dammtorkning eller fönsterputsning, säger Jan Hylén.

Och så har vi läraryrket, och delar av vården, förstås.
– Enligt en bedömning2 skulle 20 till 40 procent av en lärares arbetstid kunna övertas av datorer och AI i framtiden. Men med den lärarbrist som finns är det knappast något stort hot mot jobben.

Utvecklingen leder till att antalet högkvalificerade och välbetalda jobb ökar, samtidigt som de lägre betalda jobben står ungefär stilla. Däremot minskar antalet jobb i mellanskiktet3.
– Därför kommer vuxenutbildning bli allt viktigare. Många behöver vidareutbildning för att kunna nå de nya och välbetalda jobben, eller istället byta spår till ett enklare och mindre välbetalt jobb. OECD kom förra året med en rapport4 som visade att ”medelklassen” är satt under press. Det måste bli mer attraktivt att lära mer eller byta spår i arbetslivet.

Jan Hylén menar att det finns mycket forskning som stödjer de här förändringarna.
– Att vara utåtriktad, samarbetsvillig, emotionellt stabil, samvetsgrann och ha ett öppet och nyfiket sinne är värdefulla egenskaper. Personer som besitter dessa drag har högre lön, sitter mer sällan i fängelse och mår bättre. Det positiva är att det här i viss mån går att träna upp. Det är inte bara livets lotteri.

Hur förbereder vi en tioåring på en arbetsmarknad som ligger 30–50 år bort? Vi måste ge svaren.

Så vem bär då ansvaret för den förändring som skolan behöver genomgå? Politikerna?
– Ja, de måste lyfta blicken, inte bara tänka här och nu. Hur förbereder vi en tioåring på en arbetsmarknad som ligger 30–50 år bort? Vi måste ge svaren, och dessutom skapa en skola som kompenserar för olika bakgrunder och förutsättningar. Det gör den inte i tillräckligt hög grad nu.

Men även arbetsgivarna har en stor roll, anser Jan Hylén.
– De måste samverka med skolpolitikerna så att de förstår hur arbetslivet ser ut och utvecklas.

Vad händer om vi inte lyckas?
– Samhället dras isär ännu mer. Det kommer finnas en elit som alltid klarar sig och kanske inte ens behöver vara duktig i skolan. Men om inte skolpolitiken ändras finns risken att allt fler ungdomar halkar efter.

Om Jan Hylén

Bakgrund: Har forskat i statskunskap, utifrån ett systemperspektiv. Tidigare verksam på OECD och som forskningschef på Skolverket. Profilfrågor: Skolans roll i framtiden, och historiskt.
Författarskap: Har givit ut flera böcker, senast i augusti 2019 då ”Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola” (Studentlitteratur) utkom.

  1. Will robots really steal our jobs? An international analysis of the potential long term impact of automation. (PWC 2018)
  2. How artificial intelligence will impact K-12 teachers. (McKinsey & Company 2020)
  3. Digitaliseringen och den statliga arbetsgivarpolitiken. Hur påverkar en arbetsmarknad i förändring den statliga arbetsgivarpolitiken? Rapportserie 2018 #3 (Arbetsgivarverket 2018)
  4. Under Pressure: The Squeezed Middle Class. (OECD 2019)
2020-03-07 Text: Mats Hellström | Foto: Håkan Målbäck
Dela artikeln:

Karriärföretagen 2020 – Hela listan

Fanny Norkko, produktionsingenjör på Skanska Ung karriär

”Jag drivs av att se saker utvecklas”

Möjlighet till samarbete mellan olika kompetenser. Och hållbarhetsfokus. Nyblivna produktionsingenjören Fanny Norkko vet precis… Läs mer

Charlotte Hågård, expert på Linkedin och karriärfrågor Experten tipsar

Karriärboost med Linkedin?

Linkedin har blivit kanalen nummer ett för arbetsgivare som vill rekrytera, men också för… Läs mer

Torgny Johnsson, konsult inom förändringsledning och HR samt Anna Dyhre, föreläsare och författare inom employer branding Karriärföretagens jury

”Jag tror att arbetsgivare kommer bli allt mer rädda om de medarbetare de har”

De 100 företag och organisationer som blir årets Karriärföretag utses av en fyra personer… Läs mer

Tips i kristider

Så arbetar arbetsgivare med kreativa lösningar för att motivera medarbetarna just nu

Den pågående Coronakrisen har snabbt ändrat förutsättningarna för mångas arbetsvardag världen över. Att arbeta… Läs mer

Cecilia Sjöberg, studentambassadör för Karriärföretagen Studentambassadören

Hej Cecilia Sjöberg, studentambassadör för Karriärföretagen!

Vad gör en studentambassadör?– Jag hjälper Karriärföretagen att nå ut till studenterna på mitt campus,… Läs mer

Ladda fler artiklar