Tusentals nya jobb när Sverige elektrifieras

Sverige står inför en omfattande elektrifiering av samhället när de fossila energikällorna ska fasas ut. Men det finns stora hinder på vägen, och en av dessa är tillgången på rätt kompetens. Tusentals nya tjänster och karriärvägar står nu öppna för den som har rätt utbildning och kunskap.

Enligt vissa beräkningar kommer Sveriges elbehov att fördubblas inom 25 år. Efterfrågan kommer framför allt från transportsektorn där personbilar, lastbilar och arbetsmaskiner ska elektrifieras, och från industrin. Stålindustrin står exempelvis ensam för omkring 12 procent av de totala svenska utsläppen av koldioxid just nu, men nya miljardsatsningar ska förpassa de fossila bränslena till historien och göra Sverige till ett föregångsland inom grön stålproduktion. Energifrågan har plötsligt blivit en stekhet politisk fråga, och ännu mer aktuell när kriget i Ukraina satt strålkastarljuset på Europas beroende av importerade energiråvaror.

Takten i elektrifieringen kommer framöver bland annat bestämmas utifrån vilka möjligheter företag, myndigheter och andra organisationer i Sverige har att rekrytera rätt kompetens. Det handlar om personer som kan utveckla systemen, administrera utbyggnaden och praktiskt bygga och underhålla alla produktionsanläggningar och den infrastruktur som krävs för att samhället ska kunna drivas på el. Idag sysselsätter energisektorn omkring 68 000 personer enligt branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Det kommer att behövas tiotusentals fler de kommande decennierna. Svenska kraftnät, som ansvarar för det svenska elnätet, beräknar exempelvis att de själva kommer att behöva öka sin personalstyrka med 30 procent bara under 2022. Samtidigt står energisektorn inför stora pensionsavgångar. Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer det år 2035 råda tydlig brist på civil- och högskoleingenjörer inom energi, elektronik, automation och datateknik. Även teknisk kompetens på gymnasienivå kommer att vara eftertraktad. Vid sidan av detta kräver omställningen kompetens inom bland annat ekonomi och marknad, juridik, beteendevetenskap, samhällsekonomisk effektivitet, resurshushållning och elektrifieringens påverkan på miljön*.

Vi uppskattar att det behövs omkring 8 000 fler tekniker och ingenjörer i branschen bara de kommande tre åren.

Annika Johannesson, Energiföretagen

Men underskottet på kompetens är inte bara en framtidsfråga, det finns redan här och nu, poängterar Annika Johannesson som är ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor (vikarierande) på Energiföretagen.

– Vi har gjort en enkät bland våra medlemsföretag och de säger att det är brist redan nu. Utifrån de svar vi fått uppskattar vi att det behövs omkring 8 000 fler tekniker och ingenjörer i branschen bara de kommande tre åren. När vi gjorde en liknande undersökning 2017 var det 3 200 som behövdes, en ökning med omkring 150 procent på bara fyra år alltså.

De mest kritiska rollerna är enligt Annika Johannesson högskoleingenjörer med inriktning mot elkraft samt distributionselektriker. Men allra mest svårrekryterade är IT-utvecklare.

– Det är inte så konstigt när hela samhället digitaliseras och det behövs liknande kompetens inom många sektorer.  

Vissa tjänster som innebär särskilt kritiska moment i arbetet, exempelvis distributionselektriker, kräver en längre lärlingsperiod. Det betyder att erfarna experter får lägga en hel del tid på att lära upp de nya, vilket är nödvändigt men samtidigt tar resurser från det produktiva arbetet med att bygga ut och underhålla nätet.

De stora framtida behoven gör att Energiföretagen arbetar mycket med att nå ut till skolor och elever som snart ska göra sina yrkes- eller utbildningsval. Glädjande nog finns det en hel del positivt att kommunicera från branschens håll, menar Annika Johannesson.

– Energibranschen hamnade i toppskiktet i ”Attraktiv arbetsgivarindex”, en mätning som görs av Nyckeltalsinstitutet och som rankar faktorer som jämställdhet, låg sjukfrånvaro och nöjdhet. Det försöker vi nå ut med i bland annat sociala medier. Vi har också ett bra löneläge och många jobb är ganska fria där man får vara ute mycket.

Dessutom försöker branschen synliggöra de utbildningar som finns och påverka utbildningssystemet så att fler utbildningsplatser skapas. Att fler i Sverige går utbildningarna och väljer energisektorn är det enda rimliga sättet att lyckas med omställningen, menar Annika Johannesson. Det räcker dessutom inte bara med dem som kommer från gymnasier och universitet, utan fler behöver också yrkesväxla till energibranschen.

Utmaningen är enorm, men det finns också förhoppningar om att omställningen inte ska behöva bromsa allt för mycket på grund av att det saknas kompetens. Energibranschen är helt central i arbetet mot klimatförändring och miljöförstörelse, frågor som rankas högt av den unga generationen.

– Ju mer vi kan få gjort desto bättre är det för planeten. I den här branschen kan man verkligen göra skillnad. Det finns också goda möjligheter till vidareutbildning och ett flexibelt arbete som kan ske både vid skrivbordet och ute på fältet.

Även öppenheten och attityden inom branschen har förändrats i positiv riktning, tycker Annika Johannesson.

– När jag började för 10–15 år sedan var branschen mycket mer mansdominerad och sluten. Idag upplevs vi som mer välkomnande och öppna. Det är också den bild jag får när jag pratar med människor som jobbat här länge. Sedan finns det förstås alltid möjligheter att bli ännu bättre, och det vill vi bli. Vi måste vara attraktiva, och vi måste synas om det ska kunna vara möjligt att anställa så många som branschen behöver.

* Informationen är hämtad från regeringens elektrifieringsstrategi ”Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning för en historisk klimatomställning” som publicerades tidigare i år.

« Gå tillbaka

Hitta din nästa arbetsplats